Ryter dam

Är Sveriges befolkning så måna om att ständigt utveckla sina instinkter att de tar till vad medel som helst, vare sig det går ut över fröjdfulla medmänniskor eller ej? Jag drar mig till minnes en historia från min gymnasietid. Vår klass åker på studiebesök till ett museum i Skara har jag för mig det var. Vi delas upp i två grupper enligt könstillhörighet att studera muséer och dess interiör på eget bevåg. Vi män blev av någon anledning klara före "de andra" och satte oss i muséets café att spela en omgång kort. Vi var endast sju stycken och muséet var i denna stund inte befolkade av några andra människor än vi, borträknat personal. Spelet tog vid och viss mild kakofoni bestående av glädjeyttringar över hemkammade stick samt dystra suckar av besvikelse kan eventuellt ha nått öronen tillhörande damen vid cafédisken.
"Ursäkta, men kan ni dämpa er lite?" Utbrister hon plötsligt.
Vi ber uppriktigt och artigt om ursäkt och lovar att vi ska vara tystare. Vi fortsätter spelet och håller av respekt vårt löfte till cafédamen. Ett par minuter passerar under vilka damen hinner med både att klia sig i pannan samt betrakta ett dammkorns sorgfyllda färd från skänken ned i papperskorgen. Så vänder hon åter sina blickar åt vår numera vördnadsfulla samling och tar bistert ton åter en gång:
"Är det förresten någon som lovat er att få sitta här och spela kort?"
Det kan bara funnits en enda anledning till att nyss nämnda citat togs i bruk, det att Jantelagen i hennes gener stigit ytterligare nivå och jovialiskt men bestämt fått henne att inse att såvida hon själv inte är road så ska ju för allt i världen inte heller andra folk få vara det. Smått irriterad förärar jag henne ändå med ett svar, om än sarkastiskt.
"Vi visste inte att man behövde få lov för att spela kort. Fast vi kanske stör de övriga gästerna?" säger jag och blickar ut över den relativt stora lokalen som gapar mer tom än mitt centra för schlagermusik. Det fnissas till i sällskapet och damen ger sig iväg backstage (köket), röd av ilska.
Om damen skulle läsa detta inlägg och ha någon annan anledning till sin fientlighet gentemot kortspelande gentlemän än ovan nämnda så får hon gärna höra av sig. Jag har trots allt inte hittills än tagit i beaktande att risken för att någon nära anhörig till henne avlidit i en tragiskt vändåtteolycka ändå är ganska överhängande.