Fria ord part 16

Det har länge pågått en kattdebatt i Mariestadstidningen. Den enda insändaren givetvis fånigare än den andra. 11 juli får vi ta del av en mycket traumatisk upplevelse:

"Håll ordentlig ordning på era katter

Dagens ris till ägaren till två aggressiva katter i Töreboda, som inte har bättre ordning på dem än att de anfaller fredligt folk med kopplad hund. En söndag morgon anföll dessa katter vår hund helt utan förvarning. De kom utspringande från sin tomt på Hantverksgatan och anföll hunden helt utan förvarning! Hunden slet sig ur kopplet och blev fri och då gav de sig på husse.
Resultatet blev två långa blödade revor på husses ben. Ägaren kom ut men bad inte om ursäkt och frågade inte ens hur det gick. Mycket dålig stil!

Helggäster i Töreboda"

Först tycker jag det är intressant att diskutera på vilket vis skribenterna hade föredragit att katterna skulle förvarnat sitt anfall. Skulle katterna varit konsekventa också verbalt - med tanke på den furiösa attacken - och bett hunden och ägarna att helt sonika försvinna från deras område eller hade det varit mer passande att skrika ut "Attack!" några sekunder i förväg så att man som hund haft möjlighet till i alla fall ett litet försprång?
Nåja, ägaren (behöver jag sätta dit ett frågetecken i den här parentesen?) ger sin syn på saken den 16 juli:

"Skilj på fakta och fiktion

Svar till "Helggäster i Töreboda" fredagen den 11 juli:
Först och främst har jag ett tips till er. Skriver man en anklagande insändare så kan det vara på sin plats att skilja på fakta och fiktion. Jag är ägaren till de två katterna som "anföll" er hund.
Ni skriver att katterna gav sig på hunden helt utan förvarning. Ja, med ungefär samma förvarning som er hund gav vår rabatt innan den valde att avlägga sina exkrementer bland dess blommor. Dessutom säger ni att jag inte bad om ursäkt för händelsen.
Antingen är ni dövblinda eller bara ignoranta då jag så fort jag såg vad som hade hänt mer eller mindre rusade ut med "första hjälpen"-lådan i högsta hugg och erbjöd er dessutom att stiga in på en kaffetår som ytterligare plåster på såren.
Hoppas att ni läser detta och inser hur det egentligen gick till.

Kjell och katterna "Peter" och "Patrik""

Två helt olika infallsvinklar alltså. Jag vet då i alla fall vem jag väljer att tro på.