Skådeplats: Strax utanför Akademibokhandeln, Studenternas hus, Karlstad. Jag går förbi ett bås med telefonförsäljare.
-Försäljaren: Ursäkta, har du tid ett tag?
Jag: Nej tack, jag är inte intresserad.
Försäljaren (bittert): Nähä, skit i det då.
Min fråga är den: Var det inte precis det jag gjorde? Min intention var att skita i honom, mitt företagande syftade till att skita i honom och även att göra honom medveten om att jag just sket i honom. Framgick inte detta klart och tydligt för honom utan att han var tvungen att återigen bekräfta det för sig själv eller är det så att truismer utan min vetskap blivit en modern form av förolämpning? Jag måste komma ihåg att fråga honom nästa gång.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar